Hej det kommer inom kort information om vilka som medverkar i
denna grupp och vilket fenomen vi väljer.
torsdag 27 januari 2011
3a
Hej det kommer inom kort information om vilka som deltar i denna grupp
och vilket fenomen vi väljer.
och vilket fenomen vi väljer.
Info om blogg
Hej!
På den här bloggen kommer vi både skriva om seminarier (se kategori ovan) OCH vi kommer vara delade i två grupper: 3a och 3b (se kategori ovan).. Om ni vill läsa om det som 3a skriver om så trycker ni på kategorin och då kommer du aoutomatiskt till alla dess inlägg, samma gäller 3b och seminarie kategorin. Alltså när du kommer in på denna blogg kommer du se alla inlägg löpande MEN för att endast läsa om 3a:s inlägg så trycker du på den.
Mvh Grupp 3
På den här bloggen kommer vi både skriva om seminarier (se kategori ovan) OCH vi kommer vara delade i två grupper: 3a och 3b (se kategori ovan).. Om ni vill läsa om det som 3a skriver om så trycker ni på kategorin och då kommer du aoutomatiskt till alla dess inlägg, samma gäller 3b och seminarie kategorin. Alltså när du kommer in på denna blogg kommer du se alla inlägg löpande MEN för att endast läsa om 3a:s inlägg så trycker du på den.
Mvh Grupp 3
torsdag 20 januari 2011
Seminarie 20/1-11
Tankar kring avhandlingen Thulin, S. (2006) Vad händer med lärandets objekt?
Thulin har väckt mycket tankar och funderingar hos oss. Vi har haft ett givande samtal/diskussion utifrån den. Här nedan kommer några av våra tankar.
Vi reagerade alla på att läraren i studien inte fångade ett barns egna tankar och problematisering om luften i burken. Här missade läraren ett spontant lärtillfälle Vad beror detta på? Kan det vara så att läraren var mer fokuserad på det hon/han hade planerat skulle läras. Eller är det så att läraren kände en osäkerhet i ämneskunskapen? Vi menar att om det är så att man i ämneskunskapen är osäker så kan man ändå ta till vara på det barnen säger. Man får vara ärlig; säga att jag vet inte men det var en intressant fråga som vi tillsammans får ta reda på. Genom att ta fasta på det barnen säger och undrar över utgår man från barnet och barnets erfarenhetsvärld Som lärare i förskolan behöver man inte vara experter i Naturvetenskap. Men vi behöver ha så mycket kunskap att vi ser och lyfter fram naturvetenskapen och tekniken i vardagen. Viktig är att vi också tydliggör detta för barnen. Som lärare ska man skapa möjligheter till lärande, genom interaktion och variation.Detta innebär att barnen i högsta grad är involverade i sitt eget, och andras, lärande.
Vår upplevelse är att i förskolan används ofta ett antropomorfistiskt sätt att uttrycka sig. Vi tycker att Thulin i sin avhandling tydligt visar på både de fördelar och nackdelar detta har. I de lärtillfällen Thulin beskriver är det nästan enbart de vuxna som använder sig av detta sätt att uttrycka sig. Här tror vi att detta kan bli förvirrande för barnen vilket också Thulin reflekterar över. Kanske behöver förskollärare öva sig på andra sätt att få och behålla barns uppmärksamhet? Att säga att gråsuggan hoppar hage tycker vi är överdrivet. Det kanske räcker med att säga; Vad händer nu?!
Vi menar att Thulins text är intressant, lättförstålig och satte igång en tankeprocess hos alla i grupp 3.
PS. Grupp tre består av Helena Andersson, Ulrika Ryberg, Frida Karlsson, Hanna Mollstedt, Emelie Berlin, Åsa Löfgren, Sanna Larsson, Ida Johansson och Matilda Petersson. DS.
Thulin har väckt mycket tankar och funderingar hos oss. Vi har haft ett givande samtal/diskussion utifrån den. Här nedan kommer några av våra tankar.
Vi reagerade alla på att läraren i studien inte fångade ett barns egna tankar och problematisering om luften i burken. Här missade läraren ett spontant lärtillfälle Vad beror detta på? Kan det vara så att läraren var mer fokuserad på det hon/han hade planerat skulle läras. Eller är det så att läraren kände en osäkerhet i ämneskunskapen? Vi menar att om det är så att man i ämneskunskapen är osäker så kan man ändå ta till vara på det barnen säger. Man får vara ärlig; säga att jag vet inte men det var en intressant fråga som vi tillsammans får ta reda på. Genom att ta fasta på det barnen säger och undrar över utgår man från barnet och barnets erfarenhetsvärld Som lärare i förskolan behöver man inte vara experter i Naturvetenskap. Men vi behöver ha så mycket kunskap att vi ser och lyfter fram naturvetenskapen och tekniken i vardagen. Viktig är att vi också tydliggör detta för barnen. Som lärare ska man skapa möjligheter till lärande, genom interaktion och variation.Detta innebär att barnen i högsta grad är involverade i sitt eget, och andras, lärande.
Vår upplevelse är att i förskolan används ofta ett antropomorfistiskt sätt att uttrycka sig. Vi tycker att Thulin i sin avhandling tydligt visar på både de fördelar och nackdelar detta har. I de lärtillfällen Thulin beskriver är det nästan enbart de vuxna som använder sig av detta sätt att uttrycka sig. Här tror vi att detta kan bli förvirrande för barnen vilket också Thulin reflekterar över. Kanske behöver förskollärare öva sig på andra sätt att få och behålla barns uppmärksamhet? Att säga att gråsuggan hoppar hage tycker vi är överdrivet. Det kanske räcker med att säga; Vad händer nu?!
Vi menar att Thulins text är intressant, lättförstålig och satte igång en tankeprocess hos alla i grupp 3.
PS. Grupp tre består av Helena Andersson, Ulrika Ryberg, Frida Karlsson, Hanna Mollstedt, Emelie Berlin, Åsa Löfgren, Sanna Larsson, Ida Johansson och Matilda Petersson. DS.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)