Etiketter

torsdag 10 mars 2011

Handledning 3 (3a)

Nu har vi haft handledningstillfälle 3 tillsammans med Biologen Stefan över webcam eftersom han inte hade möjlighet att närvara på högskolan.

Vi ställde samma tre frågor till honom som vi gjorde till fysikern Krister och fick samma svar av honom (se handledning 2). Det Stefan kunde ge oss var den bilogiska synen på densitet.

  • Varför kan fiskar simma under vattnet utan att sjunka till botten? Hans svar var att fiskar har simblåsor som sitter under ryggraden och de är fyllda med gas, denna gas reglerar fisken, de reglerar alltså densiteten som gör att de kan simma i vatten utan problem. Detta gäller så gott som alla fiskar utom plattfiskar och malar som håller sig på botten hela tiden.
  • Broskfiskar som hajar har inga simblåsor utan de använder sig av sin lever för att kunna simma. Deras lever producerar olja och eftersom olja har lägre densitet än vatten så kan de hålla sig flytande utan att sjunka till botten.
  • Valar som är däggdjur andas ut all luft innan de dyker ner i vattnet för annars flyter de upp till ytan då en stor luftfylld lunga är alldeles för tung för att hålla under vattenytan. Vi människor är ju också däggdjur men vi andas in luft innan vi dyker ner i vattnet, valarna gör alltså tvärtom. Valarna klarar sig under vatten eftersom de använder sig av syret som finns i blod och muskler.
Detta var det vi fick information om under handledningstillfälle 3. Vi kommer snart skriva ett inlägg om Arkimedespincip och snart kommer ni få läsa om våra experiment tillsammans med barnen.
Mvh Sanna, Ida, Frida och Helena grupp 3a

onsdag 9 mars 2011

Hudens känselkroppar

I huden finns känselkroppar eller receptorer som var och en reagerar på olika stimuli; tryckreceptorer, värmereceptorer etc.
I receptorerna sker en omvandling till nervimpulser som skickas via ryggmärgen vidare till hjärnbarken.
Den enskilda nervcellen har ett begränsat område på huden; dess receptiva fält. Det som avgör omfattningen på området är antalet receptorer (Andersson och Solders, 1996).
Fingrar och ansikte är de områden som har högst täthet av receptorer och dessa kroppsområden har förhållandevis stor representation i hjärnbarken i relation till sin faktiska storlek.
Grupp 3b, Emelie, Hanna, Matilda, Ulrika och Åsa

Referens:
Andersson & Solders,(1996). NeuroFYSIOLOGI. Stockholm: Liber.

söndag 6 mars 2011

Känselsinnet

Man talar om de fem sinnena; hörsel, syn, lukt, smak och känsel. De första fyra sinnena är koncentrerade till specifika kroppsdelar t.ex. näsan, medan känselsinnet däremot finns över hela kroppen. Miljoner nervceller är spridda över hela huden och det finns ungefär 20 olika sorters sinnesceller. Varje sinnescell reagerar på en särskild sorts stimuli, t.ex. tryck, berörning, smärta eller temperatur. Signaler från sinnescellen transporteras via nerver till hjärnan. Där fångas de upp i känselcentrum.

Detta är en kort sammanfattning av känselsinnet och fortsättningsvis ska vi bl.a. försöka bena ut de olika begreppen.
/3b: Emelie, Hanna, Matilda, Ulrika och Åsa

Fingertoppskänsla!

Människan har en medfödd förmåga till Intermodal perception, vilket betyder att när ett sinne stimuleras kan detta även sätta igång reaktioner av andra sinnen (Askland och Sataoen, 2007). Koordinationen och samarbetet mellan de olika sinnena är av betydelse då ett sinne har nedsatt funktion. Exempelvis kan en människa med nedsatt syn utveckla en extrem känslighet i fingertopparna, vilket möjliggör tydning av blindskrift. Fantastiskt att detta går att lära sig, instämmer nog alla som någon gång "försökt" tyda blindskrift!
Grupp 3B

Referens
Askland & Satoen,(2007)Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber.

onsdag 2 mars 2011

Vad är Densitet?

Densitet är massan delat på volymen.
Densitet, volymmassan är ett mått av ämnes täthet, alltså massa per volymenhet. Ju högre densitet ett ämne har desto större är mängden massa per volymenhet, densiteten påverkar alltså ämnets vikt. Densitet beror på hur tätt packade atomerna sitter, därför kan två olika stora saker väga olika mycket. I ett ämne med hög densitet sitter atomerna tätt packade, i ett ämne med låg densitet sitter atomerna glesare.

Densiteten har betydelse om något kan flyta eller inte. Ämnen med högre densitet än vatten sjunker, ämnen med lägre densitet än vatten flyter.
Människan har ungefär samma densitet som vatten i och med att vi flyter nätt och jämnt.

Källor:
http://grupp9a.skolbloggen.se/2011/02/15/vad-ar-densitet/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Densitet
http://www.ullvi.koping.se/upload/NV/Densitet%20eleverna.pdf

tisdag 1 mars 2011

Vad är ytspänning?

”Det vi kallar ytspänning är de krafter som finns mellan vattenmolekylerna på en vattenyta.” (Helldén, G. m.fl., 2010, Vägar till naturvetenskapens värld, ämneskunskaper i didaktisk belysning, s 42).

Vattenmolekyler håller gärna ihop med varandra. På grund av färre bindningar får molekylerna vid ytan högre energi än molekylerna inuti vattnet.


De krafter som verkar på vattenmolekylerna vid ytan är riktade nedåt och mot sidorna. Det är ytspänningen som gör att droppar bildas, det finns inga krafter som drar utåt utan endast inåt. Alla vätskor har ytspänning men är särskilt tydlig hos vatten. Om inte ytspänning fanns skulle vätskans molekylerna flyga iväg åt olika håll så att det blev en gas.

Små och lätta insekter (till exempel vattenskräddaren) kan gå på vattnet för att ytan hålls samman av ytspänningen. Om man är försiktig kan man också lägga lätta saker, såsom ett gem, på vattenytan. Ytaktiva ämnen, som bland annat tensider, sänker ytspänningen och därmed försämras möjligheten för skräddaren att gå på vattnet och lätta saker sjunker. Detta kan vi testa genom att lägga ett gem på vattnet och sedan droppa i en droppe diskmedel. På http://www.youtube.com/watch?v=H5OAtWni9ZY kan man se just ett sådant experiment.

Att till exempel stora tunga båtar flyter beror på Arkimedes princip. (Vilket vi kommer att återkomma till).

Källor: Naturvetenskap.org http://www.naturvetenskap.org/ hämtad feb. 2011.
Umeå universitet, skolkemi http://school.chem.umu.se/ hämtad feb. 2011.

// Helena, Frida, Ida och Sanna