Seminarie 3/3 Dokumentation lärprocesser

Pedagogisk forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1-2 s 58-69. Om att bli dokumenterad - Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation av Anne-Li Lindgren och Anna Sparrman

Efter att ha läst artikeln har vi i gruppen diskuterat hur den pedagogiska dokumentationen skiljer sig åt på våra olika förskolor. Även om vi är noga med att informera barnen om våra dokumentationer och att fråga om deras samtycke är det inte alls säkert att de förstått innebörden i att ha blivit dokumenterade. Däremot känns det inte mer än rätt att göra dem medvetna om detta. Barnkonventionen skriver också att barnet ska ha rätt till att uttrycka åsikter om händelser och frågor som rör dem. 


Alla närvarande

Saminarie om etik 31/3

Etiska perspektiv

Vi diskuterar huruvida djur och insekter ska behandlas i undervisningen. Vi tycker att djuren ska vara i sin naturliga miljö, så livet i stubben får inspekteras i skogen och bör inte tas in i lokalerna. Det är viktigt att man klargör för barn att sexlekar och dylikt är privat och inte ska ske på förskolan, samtidigt som man inte ska lägga skam i begreppet.
Det är viktigt men även svårt att diskutera etik då alla har olika tankar och åsikter, man ska respektera olikheterna som uppstår även om man inte håller med. Detta är viktigt i arbetslaget för att få en fungerande verksamhet.

Alla är närvarande.

Litteraturseminarie 10/2

Vi har diskuterat följande artikel: Fleer, M. (2009)/ Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific conccepts withib play-based program.

Artikeln inleds med teoretiska perspektiv. Vad är styrkan i det teoretiska perspetktiv som Fleer har valt? Finns det andra möjliga teoretiska perspektiv som Fleer skulle kunna använda sig av i sin studie?

Svar: Fleers artikel utgår från det sociokulturella perspektivet. Barnen får lära sig tillsammans med andra genom att vara sociala och samspela. Vi anser att det passar i det tematiska arbetssätt som ofta präglar förskolan. Förskolan har ofta en intention att utgå från barnens förutsättningar och intressen så därför är lärarens roll nödvändig. Det är lärarens ansvar att fånga in barnens tankar.

Är det viktigt och varför är det viktigt att förstå relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp?

Svar: För att kunna lära barnen det vetenskapliga begreppen bör de ha en vardaglig förståelse för de vetenskapliga begreppen och detta för att barnen skall känna meningsfullhet och delaktighet. Detta utgår från Vygotskijs sociokulturella teori.

Vad kan ni lära er av Fleers studie utifrån de examinationsuppgifter som finns i kursen?

Svar: Målen i vår uppgift säger att vi skall utgå från barnens intressen men vi känner att det blir en utmaning eftersom vi alla är på olika förskolor där barnen har visat intressen för olika problem. Det vi kan göra är att skapa ett intresse kring det fenomen vi väljer. Vi har kommit till insikt hur viktig vår roll som lärare är för att barnen skall utveckla ett vetenskapligt begrepp och förståelse för det.

Hur kan vi förstå resultatet?

Svar:  Vi anser att Fleers studie ger belägg för att det är viktigt att föra samman naturvetenskap och barnens vardagliga erfarenheter. Lärarens roll är mycket viktig för att föra samman dessa begrepp i ett lekfullt sammanhang.

På vilket sätt skulle man kunna utveckla förskolans verksamhet, börja er diskussion utifrån de resultat som presenteras i studien.

Svar:     Vi måste ta vara på de resurser som finns och vara lyhörda för barnens frågor och tankar, vi behöver öppna ögonen för att se de naturvetenskapliga fenomenen.

Mvh Grupp 3

Vi var i labbet och fick testa olika experiment..

Här nedan kommer lite bilder från lektionen i labbet.. Enjoy!

Vattenstationen:
Vi testade att hälla vatten i en burk med stålnät i öppningen, stannar vattnet kvar eller rinner det ut när vi håller burken upp och ner? Kan en sil vara vattentät?

Lite rinner ut med det mesta stannar kvar, varför? Vi kom fram till att det måste bero på ytspänningen men vi vet inte det rätta svaret. Vi fick kika i en bok och se efter..

                       Sen testade vi flyta och sjunka, vilka material sjunker och vilka flyter?

            På bilden nedan ser ni allt som flyter, dock inte myntet och nålen som ligger på botten..

Bilden nedan visar ett glas, fyllt med vatten och en stor isbit i, vi märkte att det inte blev ngn skillnad på volymen då vi la i en isbit, varför? Även om isbiten smälter är det lika mycket vatten i glaset kom vi fram till...

Luftstationen:  Hanna testar vilken sida på tratten man skall blåsa i för att få vattnet att röra sig, som ni ser på bilden använder man den stora delen mot munnen och blåser, vattnet kommer i rörelse.

Vi testar att hålla ett snöre med en fjäder i änden och ser om det kommer i rörelse vid varm eller kall luft.. Här ser vi Åsa som kommer fram till att fjädern snurrar vid varm luft..

Vi tog en flaska med en ballong på, uppgiften var att ställa flaskan i varmt vatten och se vad som händer och sedan ställa den i kallt vatten, vad händer då?
                                                          Här i varmt vatten

Titta vad som händer! Ballongen blåses upp av värmen som bildas i flaskan.

Här ser ni Ulrika som visar vad som händer med ballongen när den ställs i kallt vatten.

Den slakar sakta men säkert..

Här skall vi testa vad som händer när vi blåser mellan toalettrullarna, åker de från varandra eller ihop med varandra, vad tror ni??

Här blåser Helena med ett sugrör mellan rullarna och som ni ser så åker toarullarna ihop, varför? Jo luften trycks undan när luft kommer mellan dem och rullarna trycks ihop.

På torsdag hörs vi igen!
Mvh Grupp 3

Litteraturseminarie 3 feb

Vi diskuterade utifrån denna bok på seminariet:
Helldén, G. mfl. (2010). Vägar till natur-vetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning.

Vi anser att vi själva behöver förståelse och kunkskap om de olika naturfenomenen för att kunna lära ut till barnen i verksamheten. Med kunskap kan vi utmana barnen och lära dem olika begrepp om naturvetenskap. Vi lärare borde tala om de svårare begreppen oftare än vad vi gör eftersom barnen kan ha nytta av att känna igen begreppen när de sedan börjar skolan.
I verksamheten kan vi finna naturvetenskapliga begrepp överallt, men främst utemiljön . Utomhus finns flera möjligheter till att visa barnen naturen och dess fenomen. Utomhus finns allt tillgängligt från snö, is, djur och friktion. I boken nämner författarna hur naturbegreppen tas upp mer sponant utomhus och att vi sedan kan följa upp barnens erfarneheter och upplevelser om naturen när vi tar upp det vid ett senare tillfälle, som vid inomhusmiljön.
Vi känner att vi behöver skapa förståelse för alla naturfenomen som finns för att kunna förmedla detta till barnen på ett givande sätt. 

Hur får vi barnen att förstå naturbegreppen? Hur långt ska vi gå för att vi inte ska gå för djupt in på ett fenomen? Eller kan man gå för djupt?  Hur får vi med barnen som inte visar något instresse för naturvetenskapen? Dessa frågor har vi också diskuterat under seminariet.

Mvh Grupp 3

Seminarie 20/1-11

Tankar kring avhandlingen Thulin, S. (2006) Vad händer med lärandets objekt?
Thulin har väckt mycket tankar och funderingar hos oss. Vi har haft ett givande samtal/diskussion utifrån den. Här nedan kommer några av våra tankar.
Vi  reagerade alla på att läraren i studien inte fångade ett barns egna tankar och problematisering om luften i burken. Här missade läraren ett spontant lärtillfälle Vad beror detta på? Kan det vara så att läraren var mer fokuserad på det hon/han hade planerat skulle läras. Eller är det så att läraren kände en osäkerhet i ämneskunskapen? Vi menar att om det är så att man i ämneskunskapen är osäker så kan man ändå ta till vara på det barnen säger. Man får vara ärlig; säga att jag vet inte men det var en intressant fråga som vi tillsammans får ta reda på. Genom att ta fasta på det barnen säger och undrar över  utgår man från barnet och barnets erfarenhetsvärld Som lärare i förskolan behöver man inte vara experter i Naturvetenskap. Men vi behöver ha så mycket kunskap att vi ser och lyfter fram naturvetenskapen och tekniken i vardagen. Viktig är att vi också tydliggör detta för barnen. Som lärare ska man skapa möjligheter till lärande, genom interaktion och variation.Detta innebär att barnen i högsta grad är involverade i sitt eget, och andras, lärande.
Vår upplevelse är att i förskolan används ofta ett antropomorfistiskt sätt att uttrycka sig. Vi tycker att Thulin i sin avhandling tydligt visar på både de fördelar och nackdelar detta har. I de lärtillfällen Thulin beskriver är det nästan enbart de vuxna som använder sig av detta sätt att uttrycka sig. Här tror vi att detta kan bli förvirrande för barnen vilket också Thulin reflekterar över. Kanske behöver förskollärare öva sig på andra sätt att få och behålla barns uppmärksamhet? Att säga att gråsuggan hoppar hage tycker vi är överdrivet. Det kanske räcker med att säga; Vad händer nu?!
Vi menar att Thulins text är intressant, lättförstålig och satte igång en tankeprocess hos alla i grupp 3.
PS. Grupp tre består av Helena Andersson, Ulrika Ryberg, Frida Karlsson, Hanna Mollstedt, Emelie Berlin, Åsa Löfgren, Sanna Larsson, Ida Johansson och Matilda Petersson. DS.