Handledning 2 3a

Vi har nu haft vår andra handledning och denna var tillsammans med Krister i fyslabbet. Han tyckte att våra frågor var mycket intressanta men avancerade. Dock fick vi ändå svar på två av dem.

• Vi gick igenom våra tre frågor som vi skrivit här innan och vi fick även en övergripande version av vad densitet och Arkimedes princip är och hur det fungerar.

På fråga 1 där vi ställde frågan om varför vatten har högst densitet vid 4 grader celsius - Hans svar var att det bara är så. Vatten har alltså högst densitet vid 4 grader och detta beror på att densiteten är tätare vid just 4 grader, så vid exempelvis 3 grader eller vid 5 grader är densiteten lägre.

På fråga 2 ställde vi frågan om det finns andra ämnen än salt som ändrar vattnets densitet - Hans svar var att  socker är ett ämne som kan ändra vattnets densitet och att det fanns andra ämnen man kunde blanda i vattnet och då ändrar det vattnets densitet. När man häller salt i vatten blir densiteten högre och han nämnde ett exempel med ett ägg. -När man ska koka ägg så sjunker ägget ner till botten i kastrullen, men när man häller i salt i kastrullen flyter helt plötsligt ägget på ytan av vattnet.

På fråga 3 ställde vi frågan om löven som drogs ihop med varandra och om det hade med ytspänningen att göra? -Hans svar var att det var en mycket svår fråga och att han hade fått ringa en kollega på chalmers i Göteborg och fråga men vi fick inte riktigt svar på denna fråga tyvärr..

Lite allmänt om vad han tog upp under handledningen var att densiteten mäts i kg och att densiteten varierar beroende på temperaturen (se fråga 1). Han ansåg även att vattnet är ett svårt ämne att lära sig om och han tog upp flera exempel på luftens densitet eftersom det var enklare att förklara än vattnets densitet. Han sa att densitet är massan relaterat till volymen.

Arkimedes princip är kort och gott när man lägger en viss sak i vatten, exempelvis en järnkula och för att järnkulan skall flyta måste lika mycket volym som järnkulan innehåller tas bort i vatten. Till exempel om järnkulan väger 1 kg så måste 1 kg vatten tas bort för att järnkulan skall flyta. Nu vet vi att järnkulor inte flyter och då måste man även ändra form på kulan, kanske forma den som en båt. Formen och volymen spelar alltså roll när en sak skall flyta.

Vi kommer fram till handledning 3 fördjupa oss mer på densitet, ytspänning och Arkimedes princip där vi kommer göra inlägg här på bloggen om dessa fenomen.

Mvh Sanna, Ida, Helena och Frida

Nytt ämne !

Efter handledningen med Susanne insåg vi att vi borde byta ämne, från vatten - sjunka/flyta till något annat då flertalet av de andra grupperna hade samma fenomen. Barnens funderingar på VFUn kring ett blåmärke fick oss intresserade av våra sinnen, närmare bestämt Känseln. Vi planerar nu att läsa in oss på hur nervsystemet fungerar. Vi funderar också kring hur kroppens reflexer fungerar, vad gåshud är, varför får man blåmärke och smärta- varför gör det ont när man slår sig? Vi vill uppmärksamma barnen på det taktila sinnet.

To be continued...

Hanna, Matilda, Ulrika, Emelie & Åsa

Frågor till handledningen 24/2

Vi har nu funderat kring några frågor som vi anser intressanta att diskutera vid handledningen!

1. Varför har vatten högst densitet vid 4 grader celsius?

2. Finns det andra ämnen än salt som ändrar vattnets densitet?

3. Om man lägger några blad i en skål med vatten så dras de ofta till varandra. Hur kommer det sig? Har det med ytspänningen att göra?

Mvh Helena, Sanna, Ida Och Frida

Val av fenomen.

Hej!

Vi som ingår i grupp 3 a är; Sanna Larsson, Ida Johansson, Frida Karlsson och Helena Andersson.

Efter vår handledning med Susanne Klaar i förra veckan, då vi fick klart för oss att fler grupper valt vatten och flyta - sjunka, har vi diskuterat om vi ska byta fenomen. Vi har beslutat att hålla kvar vid fenomenet flyta - sjunka.

För att begränsa oss har vi bestämt oss för att koncentrera oss på densitet. Vår utmaning blir att ge barnen på förskolan en förståelse för/upplevelse av att om något flyter respektive sjunker inte enbart beror på hur tungt något är utan detta påverkas också av vilken volym materialet har. Vi diskuterar nu i gruppen om vi också ska visa på att vattnets densitet kan ändras. Saltvatten har en högre densitet än sötvatten. Vi kanske behöver undersöka vilken förförståelse för fenomenet "våra" respektive barn har? För en del barn kanske en upplevelse av fenomenet är tillräckligt, andra barn kanske behöver utmanas mer? Som sagt, vi diskuterar detta för tillfället, kanske vår handledare Susanne har några tankar kring detta?

Just nu läser vi alla i gruppen på om densitet för att kunna ställa relevanta och för oss lärorika frågor vid nästa handledning.

// Helena.

Gruppuppgift

Vi har valt att använda oss av ämnet Vatten och fenomenet flyta-sjunka. Vi kommer att utgå ifrån vad barnen har för tankar och funderingar kring ämnet och fenomenet. Sen kommer vi tillsammans att välja ut en aktivitet som alla ska utföra på sina vfu-platser.

Vi undrar över hur vi ska kunna genomföra samma aktivitet med barn i olika åldrar och hur vi ska förklara innehållet för barnen på bästa sätt så att de förstår?

Mvh Grupp 3

Inför handledningstillfälle 1

Vi har valt fenomenet "flyta och sjunka" till grupparbetet. Kunskap om vatten är grundläggande i naturkunskap och i vårt vardagliga liv. Detta kan leda barnen vidare till ökad kunskap och förståelse om natuvetenskap.
Vi har uppmärksammat barnens intresse och förkunskaper till fenomenet "flyta och sjunka" och kommer därför utgå från dessa.

Frågor:

Hur ska vi kunna anpassa vårt fenomen till barnens olika åldrar?
Exakt vad är det vi vill lära barnen med fenomenet? Vad innebär det att kunna detta? Hur vet vi att barnen förstått vårt tänkta syfte?

Vi måste också ha förkunskaper inom ämnet innan vi kan tillämpa fenoment i verksamheten.

Litteraturseminarie 10/2

Vi har diskuterat följande artikel: Fleer, M. (2009)/ Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific conccepts withib play-based program.

Artikeln inleds med teoretiska perspektiv. Vad är styrkan i det teoretiska perspetktiv som Fleer har valt? Finns det andra möjliga teoretiska perspektiv som Fleer skulle kunna använda sig av i sin studie?

Svar: Fleers artikel utgår från det sociokulturella perspektivet. Barnen får lära sig tillsammans med andra genom att vara sociala och samspela. Vi anser att det passar i det tematiska arbetssätt som ofta präglar förskolan. Förskolan har ofta en intention att utgå från barnens förutsättningar och intressen så därför är lärarens roll nödvändig. Det är lärarens ansvar att fånga in barnens tankar.

Är det viktigt och varför är det viktigt att förstå relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp?

Svar: För att kunna lära barnen det vetenskapliga begreppen bör de ha en vardaglig förståelse för de vetenskapliga begreppen och detta för att barnen skall känna meningsfullhet och delaktighet. Detta utgår från Vygotskijs sociokulturella teori.

Vad kan ni lära er av Fleers studie utifrån de examinationsuppgifter som finns i kursen?

Svar: Målen i vår uppgift säger att vi skall utgå från barnens intressen men vi känner att det blir en utmaning eftersom vi alla är på olika förskolor där barnen har visat intressen för olika problem. Det vi kan göra är att skapa ett intresse kring det fenomen vi väljer. Vi har kommit till insikt hur viktig vår roll som lärare är för att barnen skall utveckla ett vetenskapligt begrepp och förståelse för det.

Hur kan vi förstå resultatet?

Svar:  Vi anser att Fleers studie ger belägg för att det är viktigt att föra samman naturvetenskap och barnens vardagliga erfarenheter. Lärarens roll är mycket viktig för att föra samman dessa begrepp i ett lekfullt sammanhang.

På vilket sätt skulle man kunna utveckla förskolans verksamhet, börja er diskussion utifrån de resultat som presenteras i studien.

Svar:     Vi måste ta vara på de resurser som finns och vara lyhörda för barnens frågor och tankar, vi behöver öppna ögonen för att se de naturvetenskapliga fenomenen.

Mvh Grupp 3

Vi var i labbet och fick testa olika experiment..

Här nedan kommer lite bilder från lektionen i labbet.. Enjoy!

Vattenstationen:
Vi testade att hälla vatten i en burk med stålnät i öppningen, stannar vattnet kvar eller rinner det ut när vi håller burken upp och ner? Kan en sil vara vattentät?

Lite rinner ut med det mesta stannar kvar, varför? Vi kom fram till att det måste bero på ytspänningen men vi vet inte det rätta svaret. Vi fick kika i en bok och se efter..

                       Sen testade vi flyta och sjunka, vilka material sjunker och vilka flyter?

            På bilden nedan ser ni allt som flyter, dock inte myntet och nålen som ligger på botten..

Bilden nedan visar ett glas, fyllt med vatten och en stor isbit i, vi märkte att det inte blev ngn skillnad på volymen då vi la i en isbit, varför? Även om isbiten smälter är det lika mycket vatten i glaset kom vi fram till...

Luftstationen:  Hanna testar vilken sida på tratten man skall blåsa i för att få vattnet att röra sig, som ni ser på bilden använder man den stora delen mot munnen och blåser, vattnet kommer i rörelse.

Vi testar att hålla ett snöre med en fjäder i änden och ser om det kommer i rörelse vid varm eller kall luft.. Här ser vi Åsa som kommer fram till att fjädern snurrar vid varm luft..

Vi tog en flaska med en ballong på, uppgiften var att ställa flaskan i varmt vatten och se vad som händer och sedan ställa den i kallt vatten, vad händer då?
                                                          Här i varmt vatten

Titta vad som händer! Ballongen blåses upp av värmen som bildas i flaskan.

Här ser ni Ulrika som visar vad som händer med ballongen när den ställs i kallt vatten.

Den slakar sakta men säkert..

Här skall vi testa vad som händer när vi blåser mellan toalettrullarna, åker de från varandra eller ihop med varandra, vad tror ni??

Här blåser Helena med ett sugrör mellan rullarna och som ni ser så åker toarullarna ihop, varför? Jo luften trycks undan när luft kommer mellan dem och rullarna trycks ihop.

På torsdag hörs vi igen!
Mvh Grupp 3

Litteraturseminarie 3 feb

Vi diskuterade utifrån denna bok på seminariet:
Helldén, G. mfl. (2010). Vägar till natur-vetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning.

Vi anser att vi själva behöver förståelse och kunkskap om de olika naturfenomenen för att kunna lära ut till barnen i verksamheten. Med kunskap kan vi utmana barnen och lära dem olika begrepp om naturvetenskap. Vi lärare borde tala om de svårare begreppen oftare än vad vi gör eftersom barnen kan ha nytta av att känna igen begreppen när de sedan börjar skolan.
I verksamheten kan vi finna naturvetenskapliga begrepp överallt, men främst utemiljön . Utomhus finns flera möjligheter till att visa barnen naturen och dess fenomen. Utomhus finns allt tillgängligt från snö, is, djur och friktion. I boken nämner författarna hur naturbegreppen tas upp mer sponant utomhus och att vi sedan kan följa upp barnens erfarneheter och upplevelser om naturen när vi tar upp det vid ett senare tillfälle, som vid inomhusmiljön.
Vi känner att vi behöver skapa förståelse för alla naturfenomen som finns för att kunna förmedla detta till barnen på ett givande sätt. 

Hur får vi barnen att förstå naturbegreppen? Hur långt ska vi gå för att vi inte ska gå för djupt in på ett fenomen? Eller kan man gå för djupt?  Hur får vi med barnen som inte visar något instresse för naturvetenskapen? Dessa frågor har vi också diskuterat under seminariet.

Mvh Grupp 3