Vatten är en kemisk förening mellan väte och syre. Vatten består alltså av vattenmolekyler, varje molekyl består av två väteatomer och en syreatom. Väteatomerna är starkt bundna till syreatomen i vattenmolekylen. Bindningarna mellan molekylerna är däremot svaga. Den kemiska beteckningen för vatten är H2O.
Vatten förekommer i tre olika former; flytande form, fast form (is) samt i gasform (vattenånga). Vattnets fasförändring innebär att vattnet ändrar form men är ändå samma ämne med samma egenskaper. Vattenmolekylen ser alltså alltid likadan ut.
Vi kan se vatten om det är tillräckligt många vattenmolekyler på samma ställe men inte om de spridit ut sig en och en. Vattenmolekyler rör alltid på sig, om till exempel värmestrålning får molekylerna att röra sig snabbare kan de få sådan fart att de lämnar varandra. Det är det som händer när något torkar eller avdunstar. I luften finns det alltid vatten (osynligt) i form av vattenmolekyler som rör sig.
Källa: Helldén, G. m.fl. (2010).Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Vi funderar på hur många vattenmolekyler som behövs för att vi ska kunna se vattnet. Hur många är tillräckligt många? Vi har sökt efter fakta men inte hittat något svar på denna fråga. Men enligt ” Professor Vatten” på Uppsala vattencentrum (hämtad 2011 02, http://www.uvc.uu.se/professorvatten/info/prof.asp) finns det i ett glas vatten ca 5000000000000000000000000(!) stycken vattenmolekyler.
//Helena, Sanna, Ida och Frida.
tisdag 1 mars 2011
torsdag 24 februari 2011
Handledning 2 3a
Vi har nu haft vår andra handledning och denna var tillsammans med Krister i fyslabbet. Han tyckte att våra frågor var mycket intressanta men avancerade. Dock fick vi ändå svar på två av dem.
På fråga 1 där vi ställde frågan om varför vatten har högst densitet vid 4 grader celsius - Hans svar var att det bara är så. Vatten har alltså högst densitet vid 4 grader och detta beror på att densiteten är tätare vid just 4 grader, så vid exempelvis 3 grader eller vid 5 grader är densiteten lägre.
På fråga 2 ställde vi frågan om det finns andra ämnen än salt som ändrar vattnets densitet - Hans svar var att socker är ett ämne som kan ändra vattnets densitet och att det fanns andra ämnen man kunde blanda i vattnet och då ändrar det vattnets densitet. När man häller salt i vatten blir densiteten högre och han nämnde ett exempel med ett ägg. -När man ska koka ägg så sjunker ägget ner till botten i kastrullen, men när man häller i salt i kastrullen flyter helt plötsligt ägget på ytan av vattnet.
På fråga 3 ställde vi frågan om löven som drogs ihop med varandra och om det hade med ytspänningen att göra? -Hans svar var att det var en mycket svår fråga och att han hade fått ringa en kollega på chalmers i Göteborg och fråga men vi fick inte riktigt svar på denna fråga tyvärr..
Lite allmänt om vad han tog upp under handledningen var att densiteten mäts i kg och att densiteten varierar beroende på temperaturen (se fråga 1). Han ansåg även att vattnet är ett svårt ämne att lära sig om och han tog upp flera exempel på luftens densitet eftersom det var enklare att förklara än vattnets densitet. Han sa att densitet är massan relaterat till volymen.
Arkimedes princip är kort och gott när man lägger en viss sak i vatten, exempelvis en järnkula och för att järnkulan skall flyta måste lika mycket volym som järnkulan innehåller tas bort i vatten. Till exempel om järnkulan väger 1 kg så måste 1 kg vatten tas bort för att järnkulan skall flyta. Nu vet vi att järnkulor inte flyter och då måste man även ändra form på kulan, kanske forma den som en båt. Formen och volymen spelar alltså roll när en sak skall flyta.
Vi kommer fram till handledning 3 fördjupa oss mer på densitet, ytspänning och Arkimedes princip där vi kommer göra inlägg här på bloggen om dessa fenomen.
Mvh Sanna, Ida, Helena och Frida
- Vi gick igenom våra tre frågor som vi skrivit här innan och vi fick även en övergripande version av vad densitet och Arkimedes princip är och hur det fungerar.
På fråga 1 där vi ställde frågan om varför vatten har högst densitet vid 4 grader celsius - Hans svar var att det bara är så. Vatten har alltså högst densitet vid 4 grader och detta beror på att densiteten är tätare vid just 4 grader, så vid exempelvis 3 grader eller vid 5 grader är densiteten lägre.
På fråga 2 ställde vi frågan om det finns andra ämnen än salt som ändrar vattnets densitet - Hans svar var att socker är ett ämne som kan ändra vattnets densitet och att det fanns andra ämnen man kunde blanda i vattnet och då ändrar det vattnets densitet. När man häller salt i vatten blir densiteten högre och han nämnde ett exempel med ett ägg. -När man ska koka ägg så sjunker ägget ner till botten i kastrullen, men när man häller i salt i kastrullen flyter helt plötsligt ägget på ytan av vattnet.
På fråga 3 ställde vi frågan om löven som drogs ihop med varandra och om det hade med ytspänningen att göra? -Hans svar var att det var en mycket svår fråga och att han hade fått ringa en kollega på chalmers i Göteborg och fråga men vi fick inte riktigt svar på denna fråga tyvärr..
Lite allmänt om vad han tog upp under handledningen var att densiteten mäts i kg och att densiteten varierar beroende på temperaturen (se fråga 1). Han ansåg även att vattnet är ett svårt ämne att lära sig om och han tog upp flera exempel på luftens densitet eftersom det var enklare att förklara än vattnets densitet. Han sa att densitet är massan relaterat till volymen.
Arkimedes princip är kort och gott när man lägger en viss sak i vatten, exempelvis en järnkula och för att järnkulan skall flyta måste lika mycket volym som järnkulan innehåller tas bort i vatten. Till exempel om järnkulan väger 1 kg så måste 1 kg vatten tas bort för att järnkulan skall flyta. Nu vet vi att järnkulor inte flyter och då måste man även ändra form på kulan, kanske forma den som en båt. Formen och volymen spelar alltså roll när en sak skall flyta.
Vi kommer fram till handledning 3 fördjupa oss mer på densitet, ytspänning och Arkimedes princip där vi kommer göra inlägg här på bloggen om dessa fenomen.
Mvh Sanna, Ida, Helena och Frida
Nytt ämne !
Efter handledningen med Susanne insåg vi att vi borde byta ämne, från vatten - sjunka/flyta till något annat då flertalet av de andra grupperna hade samma fenomen. Barnens funderingar på VFUn kring ett blåmärke fick oss intresserade av våra sinnen, närmare bestämt Känseln. Vi planerar nu att läsa in oss på hur nervsystemet fungerar. Vi funderar också kring hur kroppens reflexer fungerar, vad gåshud är, varför får man blåmärke och smärta- varför gör det ont när man slår sig? Vi vill uppmärksamma barnen på det taktila sinnet.
To be continued...
Hanna, Matilda, Ulrika, Emelie & Åsa
onsdag 23 februari 2011
Frågor till handledningen 24/2
Vi har nu funderat kring några frågor som vi anser intressanta att diskutera vid handledningen!
1. Varför har vatten högst densitet vid 4 grader celsius?
2. Finns det andra ämnen än salt som ändrar vattnets densitet?
3. Om man lägger några blad i en skål med vatten så dras de ofta till varandra. Hur kommer det sig? Har det med ytspänningen att göra?
Mvh Helena, Sanna, Ida Och Frida
1. Varför har vatten högst densitet vid 4 grader celsius?
2. Finns det andra ämnen än salt som ändrar vattnets densitet?
3. Om man lägger några blad i en skål med vatten så dras de ofta till varandra. Hur kommer det sig? Har det med ytspänningen att göra?
Mvh Helena, Sanna, Ida Och Frida
tisdag 22 februari 2011
Val av fenomen.
Hej!
Vi som ingår i grupp 3 a är; Sanna Larsson, Ida Johansson, Frida Karlsson och Helena Andersson.
Efter vår handledning med Susanne Klaar i förra veckan, då vi fick klart för oss att fler grupper valt vatten och flyta - sjunka, har vi diskuterat om vi ska byta fenomen. Vi har beslutat att hålla kvar vid fenomenet flyta - sjunka.
För att begränsa oss har vi bestämt oss för att koncentrera oss på densitet. Vår utmaning blir att ge barnen på förskolan en förståelse för/upplevelse av att om något flyter respektive sjunker inte enbart beror på hur tungt något är utan detta påverkas också av vilken volym materialet har. Vi diskuterar nu i gruppen om vi också ska visa på att vattnets densitet kan ändras. Saltvatten har en högre densitet än sötvatten. Vi kanske behöver undersöka vilken förförståelse för fenomenet "våra" respektive barn har? För en del barn kanske en upplevelse av fenomenet är tillräckligt, andra barn kanske behöver utmanas mer? Som sagt, vi diskuterar detta för tillfället, kanske vår handledare Susanne har några tankar kring detta?
Just nu läser vi alla i gruppen på om densitet för att kunna ställa relevanta och för oss lärorika frågor vid nästa handledning.
// Helena.
Vi som ingår i grupp 3 a är; Sanna Larsson, Ida Johansson, Frida Karlsson och Helena Andersson.
Efter vår handledning med Susanne Klaar i förra veckan, då vi fick klart för oss att fler grupper valt vatten och flyta - sjunka, har vi diskuterat om vi ska byta fenomen. Vi har beslutat att hålla kvar vid fenomenet flyta - sjunka.
För att begränsa oss har vi bestämt oss för att koncentrera oss på densitet. Vår utmaning blir att ge barnen på förskolan en förståelse för/upplevelse av att om något flyter respektive sjunker inte enbart beror på hur tungt något är utan detta påverkas också av vilken volym materialet har. Vi diskuterar nu i gruppen om vi också ska visa på att vattnets densitet kan ändras. Saltvatten har en högre densitet än sötvatten. Vi kanske behöver undersöka vilken förförståelse för fenomenet "våra" respektive barn har? För en del barn kanske en upplevelse av fenomenet är tillräckligt, andra barn kanske behöver utmanas mer? Som sagt, vi diskuterar detta för tillfället, kanske vår handledare Susanne har några tankar kring detta?
Just nu läser vi alla i gruppen på om densitet för att kunna ställa relevanta och för oss lärorika frågor vid nästa handledning.
// Helena.
onsdag 16 februari 2011
Gruppuppgift
Vi har valt att använda oss av ämnet Vatten och fenomenet flyta-sjunka. Vi kommer att utgå ifrån vad barnen har för tankar och funderingar kring ämnet och fenomenet. Sen kommer vi tillsammans att välja ut en aktivitet som alla ska utföra på sina vfu-platser.
Vi undrar över hur vi ska kunna genomföra samma aktivitet med barn i olika åldrar och hur vi ska förklara innehållet för barnen på bästa sätt så att de förstår?
Mvh Grupp 3
Vi undrar över hur vi ska kunna genomföra samma aktivitet med barn i olika åldrar och hur vi ska förklara innehållet för barnen på bästa sätt så att de förstår?
Mvh Grupp 3
Inför handledningstillfälle 1
Vi har valt fenomenet "flyta och sjunka" till grupparbetet. Kunskap om vatten är grundläggande i naturkunskap och i vårt vardagliga liv. Detta kan leda barnen vidare till ökad kunskap och förståelse om natuvetenskap.
Vi har uppmärksammat barnens intresse och förkunskaper till fenomenet "flyta och sjunka" och kommer därför utgå från dessa.
Frågor:
Hur ska vi kunna anpassa vårt fenomen till barnens olika åldrar?
Exakt vad är det vi vill lära barnen med fenomenet? Vad innebär det att kunna detta? Hur vet vi att barnen förstått vårt tänkta syfte?
Vi måste också ha förkunskaper inom ämnet innan vi kan tillämpa fenoment i verksamheten.
Vi har uppmärksammat barnens intresse och förkunskaper till fenomenet "flyta och sjunka" och kommer därför utgå från dessa.
Frågor:
Hur ska vi kunna anpassa vårt fenomen till barnens olika åldrar?
Exakt vad är det vi vill lära barnen med fenomenet? Vad innebär det att kunna detta? Hur vet vi att barnen förstått vårt tänkta syfte?
Vi måste också ha förkunskaper inom ämnet innan vi kan tillämpa fenoment i verksamheten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)