Undervisningsmoment , Emelie Berlin

Jag förberedde momentet genom att leta upp olika material som skulle kunna vara både spännande, nytt och bekant för barnen. Tanken var att jag skulle genomföra momentet med alla äldre barn på avdelningen runt 2 ½-3 års ålder. Men dessa barn var för tillfället inte på förskolan av olika anledningar. Därför valde jag att genomföra aktiviteten med endast en flicka på 2 ½. De olika materialen jag använde mig av var: Sandpapper, en kotte, ett provmaterial på en ryamatta och några byggklossar (vet ej namnet på dessa). Innan momentet genomfördes läste jag en bok ”Totte går till doktorn” för att ge flickan en inblick i ”känsel”. I boken får huvudpersonen Totte en spruta som gör ont och han blir kittlad under foten av doktorn för ett reflextest. Efter boken ställde jag ett antal frågor till flickan kring känsel:

• Hur känns det att få en spruta?
• Finns det något annat som kan göra ont?
• Finns det något som kan kännas skönt?

Här kom jag fram till att barnet hade en viss förståelse om vad smärta innebär och berättade att hon också fått spruta som gjorde ont. När jag ställde frågan om hon visste något annat som kunde göra ont så pekade hon på några irriterade mollusker på hennes mage som antagligen gjorde ont. På sista frågan fick jag tyvärr inget direkt svar.
De olika materialen la jag i olika påsar innan jag startade aktiviteten. Efter det kunde flickan stoppa ner handen och känna i de olika påsarna. Dock förstod hon inte från början att hon inte fick dra upp föremålet ur påsen utan att det var meningen att hon skulle hålla kvar handen i påsen och känna. När vi började med andra påsen hade hon förstått uppgiften och höll kvar handen i påsen och kände.

Materialet och kommentarer från flickan:

- Provbiten av en ryamatta: Där hon beskrev det som mjukt hår och att man kunde klappa det. Efter att hon hade känt tog vi upp föremålet och hon förde den mot sin kind och förklarade att det var skönt och räckte materialet till mig och sa ”Du med känna”.

- Kotten: När hon stoppade ner handen i påsen som innehöll kotten utbrast hon efter en stund ”gran” och ”vass”. Hon drog den mot sin kind och sa ”aj”.

- Sandpappret: När hon kände på sandpappret hörde jag hur hon började riva naglarna mot pappret och så skrattade hon. Antagligen för att friktionen i materialet gjorde att det vibrerade i hennes fingertoppar just där man har som flest känselreceptorer för vibration.

- Klossen: Här fick jag minst respons. Det hon uttryckte var att klossen inte var vass.

Reflektion:

Nu i efterhand så borde jag genomfört momentet med fler barn. Detta hade antagligen gett mig mer att arbeta och reflektera kring. Dock hade jag tur som fick bra svar från flickan. Under aktiviteten märkte jag att hon associerade vissa föremål utifrån sina tidigare erfarenheter. Som med kotten, den var hon bekant med eftersom att hon kunde med enbart händerna känna att det var en kotte.

Momentet med en flicka i den här åldern har ett mindre syfte, men inte mindre viktigt då det räcker med att hon får uppleva att det finns olika material som känns på åtskilliga sätt. Att vissa föremål kan kännas behagligt mot huden och att andra kan stickas och göra ont.
Momentet kan även kopplas till de nya mål som vi förskollärare har att sträva efter som till exempel ”Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik” (Lpfö 98/2010 s.13).

Aktiviteten kan kopplas till variationsteorin. Variation innebär att vi måste uppleva konstraster för att kunna hitta skillnader men också för att kunna känna igen. Som i detta moment. Om barnet aldrig har upplevt något annat som är vasst så kommer hon eller han heller aldrig kunna urskilja något som är mjukt och skillnaden där i mellan. Inte heller kommer barnet kunna känna igen ett andra föremål som känns mjukt eller vasst på ett annat sätt. (Helldén, G, m fl., 2010).

Referenser:

Helldén, G. m.fl. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.

Utbildningsdepartementet. (1998/ reviderad 2010). Läroplanen för förskolan Lpfö98/10. Stockholm: Regeringskansliet.

/Emelie Berlin

Bilder på materialet jag använde mig av