Kinnekulle, Billinge, Musseberg, Halleberg och Hunneberg är berg belägna i västergötland. Samtliga berg av dessa berg är platåberg vilket innebär att bergen är indelade i olika lager av bergarter. Dessa arter är urberg, sandsten, alunskiffer, kalksten, lerskiffer och diabas även lokalt kallas trapp. För att komma ihåg ordningen på de olika bergarterna finns en ramsa ”USA kl tre” där de olika bokstäverna står för första bokstaven på arterna. Bergens ålder är mellan 1700-1560 miljoner år.
Vulkanism och Pangea
För tillfället finns det 700 verksamma vulkaner i världen. Anledningen till att många människor lever kring vulkaner är för att jorden där är mycket bördig för jordbruk. Jorden där är bördig för att vulkanens aska ger näring till jorden. I Skåne finns det rester av ett hundratal vulkaner som uppstod under juraperioden. Under denna tid bröts Pangea-kontinenten upp och en gammal plattgräns som går snett över Skåne. Pangea var en superkontinent då alla världsdelar satt ihop och var format som ett ”C”.
Istiden
Det är en tid i jordens historia. Stora landområden som täckts av is är denna periods kännetecken. Den mest kända istiden skedde för ungefär 1 miljard år sedan. Runt om i Sverige finns det tydliga spår från den senaste istiden. Dessa spår innebär nya jordarter och landskapsformer. Orsaken till en istid är variationen av styrkan i solen som når jordens yta och dessutom variationer i jordaxelns lutning.
Baltiska issjön
Var en föregångare till östersjön och den skapades då inlandsisen drogs sig tillbaka för cirka 15 000 år sedan. I yngre dryas tid drogs sig isen tillbaka mot norr, så att den baltiska issjön skildes från västerhavet endast vid Billingen. Den tappades senare ut via Billingen, på ungefär ett år sjönk vattenytan med 25 meter ner till havsytans nivå. Tappning i detta sammanhang är smältning av isen.
Fossil
Är djur eller växter som bevarats i sedement eller i sedmentära bergarter. Sedementen kan variera i hårdhet även om de så småningom hårdnar. Fossilerna består oftast av tänder, skal och skelettrester från djur. Fossiler kan hjälpa oss att försåt hur livet sett ut under olika tidpunkter på olika platser på jorden. Och hur livet har utvecklats. Detta hör också ihop med jordens klimathistoria. Den mest kända fossilen är dinosaurien.
Landhöjning
Inlandsisarnas tyngd på jordskorpan har gjort att isen sjunkit ner något i jordens mantel. Efter ishavssmältningen har jordskorpan sedan långsamt höjt sig, en så kallad landhöjning.
Geologiska Tidsperioder/Tidskala
Geologisk tidskala är en sammanställning av den tid som förflutit sedan jordens uppkomst (för ca 4,5 miljarder år sedan) fram till idag. Denna tid delas upp i olika delar:
Arkeikum (från 4,5 miljarder år sedan – fram till 2500 miljoner år sedan) Redan här uppkom livet men förblev outvecklat.
Proterozoikum (2500 miljoner år sedan – 540 miljoner år sedan). Under denna tid bildas mycket av berggrunden (urberget) i Sverige.
Fanerozoikum (540 miljoner år sedan - -nutid). Här sker en explosionsartad utveckling av flercelliga växter och djur. Först i havet sedan på land.
Dessa delar delas sedan in i ERA och PERIODER.
Gränserna mellan perioderna markeras av massutdöd av olika livsformer. Till exempel dinosauriernas utdöende vid gränsen Krita – Teritär. Efter dessa massutdöenden tog evolutionen ny fart och nya livsformer utvecklades.
Rullstensås
Bildades när inlandsisen smälte. Skapad av smältvattensedement från en glaciär/inlandsis. Den är som en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand och kan vara hundratals kilometer långa. Fungerar som goda grundvattens magasin.
Klappersten
Klappersten är mindre rundade stenar som genom friktion har slipats mot varandra vid stränder. Det finns gott om klappersten vid kusterna i Sverige. På Öland finns klapperstens fältet, Neptuni åkrar, som är ett naturreservat. Klapperstens fält är ett resultat av landhöjning och påvisar den tidigare vattennivån.
Jordprofil podsolprofil och brunjord
Podsol är Sveriges vanligaste jordmån och täcker ca 50 procent av Sveriges landyta. Den är normalt ca en decimeter tjock. Brunjord finns på slätterna i södra och mellersta Sverige. Där det finns brunjord växer ofta lövträd. För att brunjord ska bildas krävs det högt ph, finkorning jordart och ganska varmt klimat. Brunjord är bördigare än podsol och lämpar sig bäst till jordbruk.
Kalkälskade växter
Basofil är en annan term för kalkälskande växter. Dessa växter är beroende av en kalkhaltig miljö. Växterna påverkas inte av kalken det jorden runt omkring som får en annan näringsflora. Där marken är kalkrik växer det oftast speciella växter, tex jordtistel, backklöver och många orkidéer.
Biotoper
Det är en naturtyp eller område som karaktiseras av vissa yttre faktorer och vegetation, till exempel en granskog, äng eller sjö. Det kan också vara en liten biotop som en stubbe. Människan har skapat vissa biotoper exempelvis åkrar och stadsmiljöer vilket innebär att vissa biotoper försvinner. Naturreservat är till för att bevara hotade biotoper.
Skog: produktion och miljöhänsyn, vanliga träd
Skogarna förändras ständigt. Klimat, skogsbränder, människors och djurs påverkan har bidragit till våra nuvarande skogars utbredning, sammansättning och utseende. Idag planteras ny skog när man avverkat den gamla vilket man inte alltid gjorde förr. En viktig faktor för växter och insekter är att det finns död ved i skogen. Insekterna lägger sina ägg i den döda veden , fåglarna äter insektslarverna och så vidare i livets stora cirkel. De vanligaste träden i Sverige är gran, tall, vårtbjörk och glasbjörk, asp, klibbal, stjälkek och sälg.
Allemansrätten
Allemansrätten är en unik möjlighet för människan att röra sig i naturen. Med denna möjlighet följer också krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, markägare och andra människor i naturen. Allemansrätten är inskriven i grundlagen men är ingen lag, det finns lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet kring allemansrätten. Rätten finns i Sverige, Norge, Finland och Island, rätten har dock något olika utformningar och innebörd i de olika länderna.
/Emelie, Helena, Sanna, Åsa, Ulrika, Hanna, Frida Matilda och Ida
/Emelie, Helena, Sanna, Åsa, Ulrika, Hanna, Frida Matilda och Ida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar